Om Livets Besudlade Harg

Se hovar trenne skrapar Damm på fruktlös jord Se hon som väven kapar Glänta grind i nord Hör ruttna plankor knarra Av dödens halta fot Den sjukes lemmar darra Av lust inför livets bot Hon starka knutar knyter Att hänga Midgårds män En köld ur djupet ryter Och döden blir en vän Köld i märgen brinner Av leikins vita hand Kall - men svetten rinner Fri sikt mot fikens strand Hon i kroppen härjar Besudlar livets harg Döden frambesvärjar Blicken tom och karg