Rymdefärden

Hördudu, sa Rymdemannen en dag med allvarlig min Kom, Doktor Kosmos, det är nånting jag vill visa dig I rymden Vi åkte med hans gyllene skepp, han var ovanligt sammanbiten Hade Rymdemannen inte nåt lurt I kikarn hette jag Bellman Rymdemannen stannade motorn, rymden var tyst och det enda som hördes Var blippandet från rymdeljud, han sa Nu ska jag berätta Ser du den där planeten därborta, där finns gröna och gula rymdemän Men de gröna förtrycker de gula och ser ner på dem, De gröna rymdemännen lever I lyx, och vältrar sig I lyxiga saker. Tvärtemot vad de gula gör, de är nämligen fattiga En massa tankar susade I mitt huvud på den vägen Jag var rejält omtumlad, Hur kan man bete sig så? Men plötsligt tänkte jag, herregud, det är ju precis som på jorden, Fast där är det negrer och vita, ja gosse, jag fick mig en tankeställare! Hej då...