Bamse och hans vänner
På små kullar ligger några lustiga hus
Där bor Bamse och hans vänner
Du känner Bamse, va?
Han är världens starkaste björn
Ja, inte alltid förstås
Bara när han har ätit av dunderhonungen
Som hans gamla farmor lagar till
Men snäll, det är han alltid
Bättre vara snäll än stark, brukar han säga
Varje morgon klockan åtta tittar han i sin kikare upp mot Höga Berget
Där bor Farmor med Katten Jansson och Husmusen
De vet att Bamse kikar och går alltid ut och vinkar ned till honom då
Men en morgon var ingenting som vanligt
Bamse traskade ut till kikaren, glatt brummandes sin egen trall
Jag är Bamse, starkast ut av alla
Men jag tycker inte om att slåss
Dunderhonung, farmors dunderhonug
Äter jag
Oj, milda makaroner, vad det ryker ur farmors hus
Måste vara eldsvåda
Stackars farmor, tänk om hon brinner inne
Och katten och åååh
Bamse tog på sin blå luva
Och sprang så fort han kunde upp mot Höga Berget
På vägen passerade han Lille Skutt
Som arbetade i morotslandet utanför sin stubbe
Kom med, det brinner i Farmors hus
Och visst rök det ur Farmors hus, som från den värsta eldsvåda
Men brann gjorde det inte
Nej, farmor hade storstädning
Hon och katten hade just samlat ihop en massa skräp
Som skulle kastas när Bamse och Lille Skutt rusade in i huset
De sprang rakt på Farmor och
Och nu satt de där med alla prylarna runtomkring sig på golvet
Tokungar, kommer farande som om det brann i rumpan på er, sa farmor
Vi trodde att det brann här inne hos dig, sa Bamse
Ja, se ungar
Du vet väl att jag städar ordentligt en gång om året
Antingen det behövs eller inte, muttrar Farmor
Nu får ni hjälpa till med att plocka ihop det här
Javisst, sa Bamse, men inte just nu
Vi ska spela fotboll mot Vargen och hans kusiner, vi kommer sen
Farmor stod en lång stund och såg efter Bamse och Lille Skutt
Som skyndade ner för berget
Ja, ungar är sig lika, suckade hon
Ber man dem hjälpa till är de strax som bortblåsta
Men man vet själv hur det var när man var barn
Det var ju inte så länge sen, någon gång på 1800-talet
