Vem kunde ana?

Vem kunde ana? Du Packar din väska, Städar ditt rum, Som så många gånger förr Du Håller mig länge, Kramar mig hårt... Sedan Stänger du vår dörr... Jag Står här I fönstret Och ser när du går Någonting Inom mig dör... Du Vänder dig om och Försöker att le Just innan Taxin kör... Så här Hade jag aldrig tänkt mig Att vi skulle leva Det här... Vem ville tro det, Vem kunde ana...? Tystnaden faller... Du Glömde din sjal... Och huset känns så stort. Jag plockar Med disken... Sätter mig ner... I dag Blir ingenting gjort. Så här Hade jag aldrig tänkt mig Att vi skulle leva Det här... Vem ville tro det, Vem kunde ana...? Snart Är det söndag, En vecka Från nu Och du är Tillbaka I vårt hem Dina klarblå ögon Med vemod I blick Som minns Den du Lämnat igen... Så här Hade jag aldrig tänkt mig Att vi skulle leva Det här... Vem villle tro det, Vem kunde ana...?