Som jag minns den där gången då vi fann varann
Det var hösten -99 och du och jag sprang
Ifrån alla andra
Och gömde oss i en dunge bara vi två
Med jordgubbsmäsk och jag visste redan då att det här är nånting annat
Någonting jag inte trodde fanns
Och du vet att folk, de ger sig aldrig
Men de får inte mig
För du finns
Såna som du växer ingenstans på några träd
För du vet att såna som du, det finns inga fler, det är bara du
Bara du
Och du vet att döden, den förföljer oss jämt
Vi har nån otur runt oss men vi klarar allt hemskt
För allt bra som kommer vår väg
Och du, fy fan va roligt jag har haft med dig
Du är den enda som alltid har ställt upp på mig
Aldrig har ljugit eller skämts för mig
Och jag vill stå högst upp i pyramiden med dig
Och du vet att folk, de ger sig aldrig
Men de får inte mig
För du finns
Såna som du växer ingenstans på några träd
För du vet att såna som du, det finns inga fler, det är bara du
För du vet att såna som du växer ingenstans på några träd
För du vet att såna som du, det finns inga fler, det är bara du
Bara du
Såna som du växer ingenstans på några träd
För du vet att såna som du, det finns inga fler, det är bara du
För du vet att såna som du växer ingenstans på några träd
För du vet att såna som du, det finns inga fler, det är bara du
Bara du
