Man Har Väl Rätt Å Ändra Sej

Hur ska du nu ha det? Det är frågan jag hälst undviker. Jag förlorar min styrsel, får svindel, lätt yrsel, tills all förmåga att välja sviker. Om det så bar gäller lunchalternativ så står snart kyparen där och hotar mig med kniv. För en sak är jag ändå helt säker på: Ursäkta mig men hej, man har väl rätt å ändra sej? Det är inte mitt fel. Nej nej, det får man förmoda. Vem kan få till ett slutbud uti detta utbud? Det finns för mycket utav det goda. Och givetvis har det ställt till en del besvär. Trehundra gånger har jag säkert varit kär. Det lät nog inte så bra var gång jag sa: Ursäkta mig men hej, man har väl rätt å ändra... ända tills jag träffade dej. Du var helt enkelt inte utbytbar, sen dess har jag stannat kvar. Om du nu undrar hur jag plötsligt så bestämt kan va så säker, jag som ändrade mej jämt. Vad ska man svara på det? Jag tror jag vet: Ursäkta mig men hej, man har väl rätt å ändra sej?