Vår sanning

Jag blir nostalgisk när jag tänker på hur det var förr Men om någonting stängs så öppnar en ny dörr Om du inte vill så snälla kan du göra det för min skull Kan du le för mig hemlighetsfullt Solen skiner idag kom ut och gå med mig Du kan läsa vem jag är på hur jag frågar dig Snälla, du och jag är jämställda Skit i vad media säger dom borrar efter inkomstkälla Du och jag kan fortsätta att vara originella Så låt dom bråka om pengarna och det materiella Yngst i familjen men känner mig som den äldre sonen När dagen kommer så tänker jag jämt att kvällen sover Ingenting förändras men vi förändras med åren Du märker det om du lyfter blicken från telefonen Tror på nåt större men inte på någon religion Jag tror på människor och kreativitetens mod Så när jag träffar dig så äter vi vid samma bord Ingen föreställning kan skilja oss åt min bror Mona-lisa – känner du hur hon ler tillbaks Du och jag – vi ler åt precis samma sak, vår sanning Jag blir nostalgisk när jag tänker på hur det var förr Men om någonting stängs så öppnar en ny dörr Om du inte vill så snälla kan du göra det för min skull Kan du le för mig hemlighetsfullt Solen skiner idag kom ut och gå med mig Du kan läsa vem jag är på hur jag frågar dig Snälla, ta det lugnt och andas Den lilla killen säger mamma jag har landat Trygg i mitt eget skinn och vägen som jag vandrat Har ingen annan gått så jag kan inte stanna Måste trampa upp stigen åt dom andra Jag blir inte rädd så länge vi har varandra Är inte tonårsodödlig längre det är så jag känner Därför vill jag aldrig mera boka upp kalendern Du behöver inte snegla mellan persienner Jag pratar sällan men är typen som är där för vänner Har aldrig fattat poängen med alla mannekänger Utseendefixering och allt som dom nu förvränger Mona-lisa – känner hur hon ler tillbaks Du och jag vi ler åt precis samma sak, vår sanning Jag blir nostalgisk när jag tänker på hur det var förr Men om någonting stängs så öppnar en ny dörr Om du inte vill så snälla kan du göra det för min skull Kan du le för mig hemlighetsfullt Jag har förstått att alla är ensamma i sig själva Men när soluppgången kommer så dansar min älva Hon sa till mig att alla som är här är speciella Dom har bara gått vilse i det kommersiella Tittar ut över världen från mitt betongtak När affärerna känns böjda står jag spikrak För Mona-lisa – känner hur hon ler tillbaks Du och jag vi ler åt precis samma sak, vår sanning Jag blir nostalgisk när jag tänker på hur det var förr Men om någonting stängs så öppnar en ny dörr Om du inte vill så snälla kan du göra det för min skull Kan du le för mig hemlighetsfullt